2014, tuffaste och mest fantastiska året

Jag vet inte längre hur många som läser bloggar i allmänhet och min blogg i synnerhet. Dom få läsare som jag hade innan, har säkert gett upp för jag har gett massa löften om att skriva och inte gjort det. Det har handlat lite om att jag har haft ett rätt så kluvet förhållande till att skriva ut så här när jag har haft det särskilt svårt. Många som skriver säger ju att man borde göra det när det är som tuffast, att det blir som en terapi eller i alla fall en avlastning. Och visst skriver jag. Men att publicera offentligt, det tror inte jag att man ska göra i alla lägen.

För att göra en lång historia kort. Det här året har handlat om livet och döden för mig. Det här året har handlat om att jag har varit gravid, och graviditeten har varit tuff och tung och som jag inte visste något om vilken utgången skulle bli. Nu kan jag med den största glädjen och med ett hjärta som svämmar över av kärlek säga att vi fick ett barn till. En liten flicka som heter Miriam och hon kom till världen den första augusti, frisk och stor och glad. Och sen hon kom till vår familj har vi haft fullt upp med att deala med tvåbarns-chocken! Så därför inget tid över till att blogga heller efter det. Men nu börjar vi landa i vår nya familjesituation, jag har hunnit vara hemma i sex månader och fattar inte riktigt vart tiden tagit vägen, haha…

Alla människor som ser en med ett litet barn tittar med ett varmt leende på en och bara: TA VARA PÅ DEN HÄR TIDEN! Och så får man lite ångest av det, men man fattar och gör så gott man kan för att TA VARA PÅ DEN HÄR TIDEN. Kanske kan berätta hur man gör det på bästa sätt när jag kommit på lite.

Facebook0Twitter0Google+0LinkedIn0Email